P O S V E R K E T S O L I K A T R A N S P O R T S Ä T T
Se info om P O S T D I L I G E N S
GÅNGPOST
Post som befordrades till fots av gående brevbärare
Gångpost infördes 1620 då ståthållarna blev skyldiga att anställa länsbudbärare,
som till fots förde deras månadsrapporter till regeringen i Stockholm
Gällde från 1635 också postgången mellan fogdedömena
Enligt postordningen från 1636, som införde det indelta postverket, skulle postdrängarna alltid färdas till fots.
I praktiken innebar de strama tidsramarna för postgången att postdrängarna sprang till nästa posthåll
____________________________________________________________________________________
POSTHEMMAN - Hemmans Skjuts
Posthemman kallades de gårdar som skulle förse postryttare med
utvilade hästar så att posten skulle kunna ha en snabb gång
genom landet.
Enligt Sveriges första postförordning från 1636 skulle så kallade postbönder se till att posten kom fram.
Postbönderna var bosatta 2–3 mil från varandra längs de stora vägarna i Sverige.
Så snart som bonden hörde posthornet hade han till uppgift att göra sig färdig att straxt anamma brefven af honom och dermed oförtöfvadt genom natt och dag,
oaktadt hvad väder som vara kan, vidare fortlöpa" minst en mil på två timmar.
I vanliga fall anförtroddes detta arbete åt en av gårdens drängar.
Postryttaren skulle bära ett vapenmärke samt ett spjut och posthorn.
Att ofreda den som utförde arbetet var belagt med dödsstraff.
( Postskjuts legan var år 1863 80 öre per mil )
_________________________________
Webbsidan uppdaterad 2020-07-09